Han är den tvåfaldige SM-guldmedaljören som vet vad som krävs för att vinna. I en lång intervju berättar centern André Nilsson om sitt stora bilintresse – och hur han hittade basketglädjen igen.
André Nilsson gör, som många andra i laget, sin första säsong i Umeå BSKT.
Men basketligan herr är ingenting nytt för honom.
Trots att han bara är 26 år gammal så har den 209 centimeter långe centern massor av rutin från spel på den högsta nivån i Sverige.
Han är inne på sin nionde säsong i basketligan herr. Och han har två SM-guld i ryggsäcken från sina åtta år i Sundsvall Dragons.
”Andra SM-guldet när vi vann mot Norrköping var jäkligt roligt. Så det är definitivt det. Det var bara ett roligt år. När vi tog silver två år senare efter det så kom vi långt och då bidrog jag mer. Fick spela mer. Så det var också kul på ett annat sätt även fast vi förlorade”, säger André Nilsson.
Varför var det roligare än det första? ”Andra SM-guldet var mitt tredje år. Det första guldet kom under min första säsong i ligan. Man var involverad mer på olika sätt, mer inne i klubben. Vi hade ett sjukt roligt lag och jag hade bara roligare då. Det var ett sjukt bra år”.
Men André Nilssons nuvarande klubbadress stavas alltså Umeå BSKT. Här har han bara hunnit med att spela sex matcher. Hittills har han svarat för åtta poäng och sex returer per match på närmare 18 spelminuter.
Fast den riktiga formtoppen har han inte prickat ännu. Nej, den beräknar han kommer först efter jul – som vanligt.
”Försäsongen gick riktigt bra. Nu har jag gått ner lite i skottprocent och det är jag missnöjd med. Det har varit enkla missar. Men jag är inte orolig för jag vet att jag brukar hittat formen runt jul. Det vet jag sen gammalt. Det är bara att ha lite tålamod så blir det bra”, säger André Nilsson.
Varför runt jul? ”Det är en gammal sanning som Peter (Öqvist, tränare i BC Luleå) alltid drog. Att ’big guys, de börjar toppa ett par månader senare än alla guarder'”, säger Nilsson.
Just nu är basket roligare än någonsin för Nilsson. Och det har sin enkla förklaring.
2014 tog han en paus från sporten i hans hjärta. Det efter att ha spelat otroligt många säsonger på raken utan att hinna andas.
Allt handlade om basket – och så ville han inte ha det.
”Jag tog en välbehövlig paus när jag var sjukt less. Jag började plugga och var borta ett halvår kanske. Sen började jag spela lite med Orongo Dragons i division I och efter det tog jag beslutet att pröva. Att plugga samtidigt som jag spelade i ligan och det blev ju jättelyckat. Jag trivdes väldigt bra”.
Han fortsätter:
”Innan jag tog pausen så var jag bara inne i den där basketbubblan. Basket var det enda jag tänkte på och så vill jag inte ha det. Jag är så att jag måste har flera grejer på gång, mycket grejer i huvudet. Det var mentalt påfrestande att bara ha basketen”.
Hur kom du till beslutet att börja elitsatsa igen? ”Jag kände bara att skolan hade gått så jäkla bra, jag hade mycket tid över och fick basketsug. Då kom tanken att jag skulle försöka kombinera och det blev jättebra. Men det är väldigt jobbigt också. Under tentaperioder till exempel. Då är det sjukt mycket att göra men det är otroligt kul också så att det är värt det”.
Är basket roligare nu när du har någonting annat vid sidan av? ”Svar ja. Utan tvekan”.
Det är så alltså? ”Det är för att du har lite distans till det hela. Då har du lättare att ta in det och njuta av det. Annars blir en tung match och en dålig träning för påfrestande. Om du har något på sidan av som du kan fokusera på då släpper sådana saker”.
André Nilsson har fortfarande universitetsstudier som han kombinerar med spel i Umeå BSKT. Ja, faktum är att han till våren kommer vara färdigutbildad energiingenjör.
Men när han inte pluggar eller umgås med sin flickvän – då är det bilar som gäller. Eller rättare sagt hans egna Ford Mustang.
”Här uppe i Umeå kan jag inte göra det men jag har en Ford Mustang hemma i Sundsvall. Det var favorithobbyn att stå ute och skruva med den. Jag kan inte göra det nu eftersom jag inte har ett garage. Annars fick jag med mig allt upp hit – men inte den (skratt)”, säger han.
Du får kanske passa på när du är hemma i Sundsvall. Eller? ”Det gör jag faktiskt. De gångerna jag har varit hemma på helger så får man passa på att fixa och dona. Det kan jag säga”.
”Nu håller jag på under vintern att köpa på mig en massa prylar. Så när jag kommer hem till våren eller någonting så ska jag kunna skruva dit dem. Det är målet nu att bara sitta och leta delar”.
Men du har ingen bil här i Umeå? ”Jo, jag har en via klubben. Men den funkar alldeles för bra för att jag ska kunna skruva på den (skratt)”.
Du har inte funderat på att skaffa dig ett garage här uppe, då? ”Då behöver jag ett garage. Det är inte det lättaste att hitta det”.
Du kanske får förhandla in det i kontraktet… ”Ja, jag får nog ta och göra det. Andreas (Bergeli, klubbdirektör) brukar fixa det mesta”
Max Wiik